DET VAR EN ONSDAG

Då min dag bestod av KBT-uppgifter. Att utmana mina rädslor.
Uppleva saker som tar på krafterna - och behöver dagar att bearbetas (inombords)

Suckande kom jag hem. Slängde ner mig på soffan.

Jag behöver koppla av, så jag trycker på något random på netflix, tänkte jag.

Resultatet:
"Lalaloopsy: Festival of sugary sweets".

Jag tänker ofta på hur folk ser mig (som ni vet) - men att sitta hemma själv och välja att kolla på Lalaloopsy....utan att riktigt ha en tanke på VARFÖR jag just valde det här.

MEN



Jag älskar färg, så klart jag blir glad av det här! Det är ju fucking konst! Inte bara ett barnprogram. En vuxen kan ju inspireras! (jag är ju ett bra exempel på det känner jag för tillfället, haha). 

Karaktärerna är så söta, de har fina glittrande personligheter. Dom ba "åh vi ska ha fest och vi ska baka och vara så kreativa"  och jag i soffan ba "ååh va kul! jag vill också göra något roligt" och man försöker tänka att "någon dag så borde man samla lite folk och bara göra något roligt tillsammans; baka, pyssla och så vidare. Varför gör jag inte mer roliga saker i tillvaron?

Jag har sett kanske 3 Lalaloopsy-filmer i mitt liv, MEN Festival of sugary sweets var något alldeles extra! Jag varrt liksom mer speedad och ville göra te! Ville planera picknicks! Pyssla! Ja lite allt möjligt på en gång!

Man är inte direkt "åh storyn är sjukt bra", njee, här är jag mer "guilty pleasure", det är ett gulligt koncept (stilen) ; att få känslan av att livet kan ha sina positiva stunder (så därför var detta ett perfekt val för stunden i alla fall, haha).

Den inspirerar mig till bättre mående helt enkelt - och det ger vi tummen upp för!